Idag har jag varit väldigt trött i huvudet och känt mig rastlös. Förvarnade mannen om att jag ville ut på en springtur så när lilla gossen sov och pappan nattade stora tjejen tyckte han att jag kunde springa iväg.
Sagt och gjort, jag tog på mig kläderna och reflexvästen, satte lurarna i öronen och stack iväg.
Sprang samma runda som jag och Jonas gjorde i lördags och jag kan meddela att den är 4,5 km. Idag sprang jag den på 29,12 minuter och tempo 6,27.
Det regnade rejält, jag fick efter halva vägen ta av mig glasögonen för de immade igen. Blåsten kom och gick men det stoppade mig inte.
Kan säga att det var sååå skönt att komma uppför sista backen och stanna till vid anslagstavlan.
Johannes frågaade om jag inte skulle fråga Jonas eller Karin om de ville följa med men jag kände att idag ville jag springa helt själv och bara vara i mig och mina tankar. Det har aldrig hänt förut. Och dessutom inte att springa i de väderförhållandena. Nu kan jag klara vad som helst! Jag är helt övertygad om det. Jag är såå peppad ocoh sporrad för att ta tag i den kommande våren med alla dess utmaningar.
Det var en värmande dusch och en kopp kaffe som väntade när jag kom hem, och det är en riktigt bra belöning! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar här hos Familjen L! Det uppskattas! Vi svarar på alla kommentarer och det gör vi direkt under det berörda inlägget.