Mina små undervärk!

Mina underbara råttor. De är såå fantastiska!
Ibland bråkar de och ibland är de sams. Det kan skilja väldigt mellan vilket humör de är på och om de är sams eller inte, och det kan svänga snabbt i leken också. De är alltså precis som syskon ska vara. De älskar varandra hejdlöst, det syns allt som oftast. Och de är de stunderna jag väljer att ta vara på och stoppa in i mitt hjärta. Mina små underbara fantastiska barn! Om ni bara visste hur mycket jag älskar er!!! Hur lycklig ni och pappa gör mig. Hur glad jag är när jag får gå in till er på kvällen, borra ner min näsa i era nackar och snuffsa på er och andas in er lukt. Att få stryka min hand över era kinder och pussa på er och stoppa om er då ni sparkar av er täckena.

Att få sitta med Hugo-gossen uppkrupen i soffan och läsa en bok, eller köra med den nya radiostyrda bilen.
Att få sitta vid bordet med Dallisen och läsa och skriva, eller krypa upp i soffan med en varsin stickning eller sy.
Det är såå fantastiskt när de små liven kommer och vill hjälpa till med maten, duka eller fixa tvätten. Att vi kan göra så mycket tillsammans!!!

Jag älskar er till månen och tillbaka!!!!

 Sagostund med mina älskade!













 Syskonkärleken när den är som bäst!

Helt klart det bästa jag gjort!

 Lilleman blir nog fotograf när han blir stor. En känd sådan skulle jag tro. Här har han tagit ett på flickorna i soffan. Mamman läser bok, dallisen pysslar och pappan är ute och springer.