onsdag 5 april 2017

När kroppen säger stopp

Igår jobbade jag heldag. Administrativt på förmiddagen och årsmöte på eftermiddagen, så egentligen inget ansträngande. När jag kom hem på eftermiddagen var jag tvungen att lägga mig och sova. Vaknade efter en timme och då hade min fantastiska man dammsugare hela nedervåningen och våttorkat golvet. Sedan fixade han maten till barnen och nattade Hugo. När han åkte på utbildning orkade jag inte natta Alice utan erbjöd henne att somna i soffan. Kroppen bara tog stopp. Jag kunde inte uppbringa krafter till att göra någonting. Alice somnade sen i sin säng och då tror jag att jag slappnade av och dagens kaskadkräkning nr 2 var ett faktum. Låg sedan hela kvällen. När Johannes var klar med sin utbildning åkte han och handlade och när han kom hem städade han iordning efter kvällsmaten.
Då slog det mig och tårarna tog inte stopp. Det bara rann och rann. Den orken jag hade var helt slut. Det finns inga krafter kvar. Till något. Alls.
Idag är jag hemma. Har sovit oroligt till och från. När väldigt illa​ men har fått behålla mina 10 kycklingbitar jag ätit. Nu är det nog stopp.
Ska till barnmorskan imorgon och på måndag har jag en tid bokad till specialistläkare på sjukhuset. Så får de hjälpa mig. Nu orkar jag inte mer.

Nu tog det stopp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar här hos Familjen L! Det uppskattas! Vi svarar på alla kommentarer och det gör vi direkt under det berörda inlägget.